DANIELA -

Det är så sjukt hur allt kan förändras så fruktansvärt snabbt. Hur allt bara kan vändas upp och ner på två seknuder. Hur man ena stunden känner sig som man kan klara av allt och känner sig hur stark som helst, men sen andra stunden känner sig misslyckad, förlorad, förvirrad och svagast i världen. Det är väl ungefär så jag känner mig just nu tlsm med några tusen andra känslor som besviken, arg, ledsen, patetisk osv men mest är jag nog förvirrad och ledsen just nu. Min fråga är när ska man sluta må så här crap över detta?

När kommer vändpunkten?

Ibland vill jag bara spola tillbaka tiden till då man var liten. Då man typ inte brydde sig om något annat än att ha kul och så fort man var ledsen var allt som behövdes en tröst kram från mamma eller pappa. Då sånna här tankar och bekymmer inte ens existerade. Varför kan allt inte vara lika lätt som när man var liten, även idag?

Men men det är bara att bita ihop och ta var dag som kommer och tillslut lär man ha nått just vändpunkten. Jag önskar bara att den dagen skulle kunna vara här redan idag eller i morgon. Men antar att det inte riktigt funkar så..




Här får ni en gammal men bra låt som tar mig tillbaka till gamla minnen.

Känns som jag har tusen frågor i huvet just nu. Frågor som jag inte är säker på om jag ens vill få svar på men en stor fråga som surrar i hjärnan är hur lite kan man ha betytt?.... Men för var dag som går inser jag mer och mer svaret på den frågan..